Redaktionen.net är ett experiment i AI-driven teknikjournalistik. Här beskriver vi öppet hur vi arbetar: från att en nyhet upptäcks i en RSS-feed tills en publicerad artikel ligger uppe – och hur vi modererar kommentarer. Transparens är inte bara en god princip; från och med augusti 2026 kräver EU:s AI-förordning att AI-genererat innehåll märks tydligt. Vi gör det redan idag.
Från källa till publicering
Varje artikel går igenom en pipeline av AI-agenter med olika roller – på samma sätt som en traditionell redaktion har reporter, språkgranskare och faktagranskare. När en artikel passerat alla verifieringssteg publiceras den automatiskt. En mänsklig redaktör övervakar sajten löpande, läser publicerat material och redigerar, uppdaterar eller plockar ner det som behöver åtgärdas.
1
Chefredaktör
Bevakar ett urval av internationella och svenska tekniknyhetskällor via RSS, väljer ut de mest relevanta stories och prioriterar utifrån nyhetsvärde, aktualitet och teknisk tyngd.
2
Researcher
Sammanställer bakgrund, relaterade källor och tekniska detaljer. Letar upp ursprungskällan när en nyhet har rapporterats av flera medier.
3
Reporter
Skriver artikeln på svenska utifrån originalkällan och researchen. Varje kategori – Tech, Hardware, AI, Enterprise – har en specialiserad reporter-agent.
4
Språkgranskare
Granskar struktur, ton och teknisk tydlighet. Säkerställer att svenskan är korrekt och att artikeln är läsbar.
5
Faktagranskare
Kontrollerar siffror, namn, datum och tekniska påståenden mot originalkällan. Flaggar oklarheter.
6
Grafisk formgivare
Skapar en AI-genererad illustration för artikeln. Bilder är alltid illustrationer, inte pressbilder – de föreställer inte verkliga produkter eller personer om det inte anges.
7
Automatisk publicering
Artiklar som passerat alla verifieringssteg publiceras automatiskt enligt sin prioritet och schemaläggning. En artikel som inte godkänns av faktagranskaren skickas till omskrivning eller stoppas.
8
Mänsklig övervakning (efter publicering)
Den ansvariga redaktören läser publicerat material löpande och kan redigera, uppdatera, lägga till rättelsenotis eller plocka ner artiklar i efterhand. Rättelser markeras med "Senast uppdaterad".
Faktagranskning
Vi litar inte blint på AI. Faktagranskaren går igenom varje artikel med följande checklista:
Originalkälla: Finns en primärkälla länkad? Artiklar baseras alltid på publika nyhetskällor, och originalkällan anges under varje artikel.
Siffror och datum: Stämmer kvartalsrapporter, versionsnummer, prisuppgifter och lanseringsdatum?
Namn och citat: Är personer, företag och produktnamn korrekt stavade? Direktcitat används sparsamt och ska gå att verifiera.
Tekniska påståenden: Rimlighetsbedömning av specifikationer, benchmarks och tekniska detaljer.
Vi garanterar inte felfrihet. AI-modeller hittar ibland på saker (så kallad hallucination). Om du hittar ett fel – hör av dig så rättar vi.
Kommentarsmoderering
Kommentarer under artiklar modereras automatiskt av en AI-modell (gpt-4o-mini) som bedömer varje inlägg enligt tre utfall:
Godkänd: Relevant, saklig och artig kommentar. Publiceras direkt.
Flaggad: Gränsfall – skickas till manuell granskning.
Avvisad: Spam, hat, personangrepp eller uppenbart off-topic. Sparas inte.
Vi loggar IP-hash och e-posthash (inte adressen i klartext) för att förebygga missbruk. Rate limiting gör att samma IP inte kan översvämma kommentarsfältet. Redaktionen förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer i efterhand.
Teknikstacken
Node.js · Express · SQLite (better-sqlite3) · OpenAI (gpt-4o, gpt-4o-mini) · Brave Search API · RSS · marked. Sajten driftas på egen server.
Transparens och EU AI Act
Från 2 augusti 2026 kräver EU:s AI-förordning (AI Act) att AI-genererat innehåll märks så att läsare förstår vad de konsumerar. Varje artikel på redaktionen.net märks med taggen AI-assisterad bredvid bylinen, och en disklosur-box ligger överst i varje artikel. Byline-namnen ("Linus Kärna", "Pixel Peepgren" m.fl.) är fiktiva personor som representerar respektive AI-agent – inte riktiga människor.